Sammankomst 3
Repetera föregående kapitel. Eventuella frågor.
Provdjuret:
- Varför används grävling till provdjur?
- Hur tränar man en grävling?
- Beskriv hur grävlingarna brukar uppträda mot hundarna.
- Oerfarna eller vårdslösa hundar som anfaller grävlingen bakifrån hur brukar de se ut?
- Är grävlingen ett lättstressat djur, hur beter de sig i en fälla till exempel?
- Beskriv några skaderisker för hund och hur man kan undvika dem?
- Varför skall man inte i praktisk jakt använda en hund som fått bedömningen GF i provgrytet.
- Är grävlingar så fridsamma som "sagorna" gör sken av?
- Revirstrider, hur utkämpas de?
Uppfostran och träning:
- Hur gammal bör hunden vara för att börja användas på grävling/räv?
- Hur tränar man en grythund?
- Hur tränar man en förliggare/rävsprängare?
- Redogör för varför lydnaden ska befästas tidigt med tanke på inkallning.
- De olika träningsstegen, varför är de så viktiga?
- Varför är tänderna så viktiga på en grythund?
- Hur gammal bör valpen vara då den får känna på lukten från ett dött rovdjur?
- Kan en grythund användas till viltspår?
- Bör man använda en grythund till stöt och drevjakt?
- Varför tenderar de drivande terrierna /taxarna att bli för stora till grytjakt?
- Är "specialister" alltid bäst?
Provformer:
- Varför är provgrytet hundens grundskola?
- Varför har man måttet 10x10cm på förträngningen framför kitteln?
- Hur många förträngningar finns det och måtten på dessa?
- Hur många och vilken skillnad finns det på de olika provformerna?
- När får man starta på grytjaktprov?
Träning i provgryt
- Vilka anlag är medfödda och vilka går att träna?
- Hur ska man börja träna en hund?
- När ska man specialisera hunden antingen som förliggare eller sprängare?
- Går det att använda hunden till bägge ovanstående moment?
- Vilket ansvar har tränaren?
Till nästa sammankomst:
- Läs på kapitlet Injagning - Jakt i Injagningskompendiet
Till sammankomst 4