Först börjar man träna i provgrytet och därefter genomför man grytanlagsprov, apporteringsprov eller karaktärsprov. Därefter är det dags att jaga in hunden och sedan genomförs grytjaktprov.

Provtider

  • Anlagsprov: Grytanlagsprov anordnas vid fasta provtillfällen.
  • Apporteringsprov: Anordnas vid behov i samband med anlagsprov. Kontrollera med lokalklubben.

Provavgifter

  • Grytanlagsprov: 375 kr
  • Apporteringsprov: 225 kr
  • Karaktärsprov: 375 kr

Apporteringsprov

Apportering i gryt är ett prov som är en del av eftersöksträningen för grythundar. Här ska hunden apportera ut en död räv, grävling eller atrapp med en vikt av ca 6 kilo ur en sex meter lång gång med en vinkel på 45º. Maxtiden är 10 minuter.

Eftersök

Eftersök på mindre rovdjur är också ett måste, lika väl som det är på fågel och klövdjur. Eftersökshunden för jordlevande vilt skall och måste vara tränad i grytarbete och blodspår ovan jord. Hunden skall ha en sådan skärpa att den även bör kunna ställa viltet ovan jord så att det kan avlivas så humant som möjligt. Det är inte bara hunden som skall utföra eftersöket utan det är ett eftersöksekipage som arbetar tillsammans.

En fullgod eftersökshund skall ha minst:

  • grytanlagsprov kval 1 alt. godkänt grytanlagsprov
  • godkänt anlagsprov viltspår
  • godkänt grytapporteringsprov

Eftersöksdiplom eller Godkänd eftersökshund Gryt
Ägare till hund med ovan nämnda meriter kan ansöka om eftersöksdiplom hos Svenska Grythundklubben. Sänd anmälan med reg.nr. och bifoga kopior på ovan nämnda resultat eller utskrift från SKK Hunddata samt bild på hunden (om ni önskar publicering i årsboken) skickas till SGKs provsekreterare via provsekreterare@grythundklubben.se alt postalt (se Föreningen/Styrelsen).

Observera att om protokoll skickas in måste de vara läsbara, framför allt datumet för respektive prov, annars skrivs inget diplom. Ägaren till hunden skall vara medlem i SGK.

Anlagsprov

Ändamålet med grytanlagsprov

Bedömningen ska alltid fokuseras på hundens lämplighet, vad gäller temperament samt arbetssätt för jakt/eftersök på räv och/eller grävling samt mårdhund.

Därigenom kan jakt och eftersök bedrivas på ett så skonsamt sätt som möjligt, för både bytesdjur och hund. Risken för skador på såväl bytesdjur och hund minimeras genom dessa anlagsprov.

Hundar bör tränas och provas med godkänt resultat på grytanlagsprov innan dess att jakt under jord sker.

Grytanlagsprov

Grytanlagsprovet är en beskrivning av hundens egenskaper i de olika momenten. Helhetsintrycket av hundens prestation utgör underlaget för prissättningen av hunden.

Hunden bedöms och värderas i 4 olika moment:

  • Arbetssätt vid provdjuret
    • Jaktlust
  • Skall
    • Sök

Grytet har tre olika gångar fram till kitteln där grävlingen finns.

Hund ska släppas två meter från ingång 1. Gång 1 är initialt plåtad.

För kvalitet 1 måste hunden arbeta minimum 8 min på minst en gång, ärlighet prövas med plåt

Gångarna har följande hinder:
För terrier placeras nålsögonen stående i ingångarna 1 och 2.

För tax placeras nålsögonen liggande i ingång 1 och stående i ingång 2.
Ner i brunnen och avsluta med ett hopp på 60cm upp på hyllan.

Provet sker med en grävling placerad i den vridbara kitteln. Domaren vrider kitteln och manövrerar avskärmningarna i respektive gång på lämpligt sätt för att kunna bedöma hundens arbete.

Värdering av hundens arbete:

Bedömningen skall vara baserad på ett helhetsintryck av hundens prestation, varvid en sammanvägning görs av arbetssättet i de olika momenten

Hunden kan tilldelas:

  • Kvalitet 1, motsvarar godkänt anlagsprov.
  • Kvalitet 2, motsvarar godkänt karaktärsprov
  • Kvalitet 0, motsvarar ej godkänd.
  • Grovt fel: skall tilldelas hund vars beteende visar på en oacceptabelt hög, samt okontrollerbar aggressivitet/skärpa.

Hund som tilldelats kvalitet 1, eller godkänd enligt tidigare regler, äger inte rätt till ytterligare start.

Om hundens arbete vid anlagsprov belönas med kvalitet 1 är den lämplig och användbar som grythund för jakt på räv respektive grävling.

Ett anlagsprov med kvalitet 1 betyder att hunden kan ses som ett föredöme och att den får starta på jaktprov i naturgryt för att kunna bli grytjaktchampion.

För att få ett 1a-pris på jaktprov för sprängare fordras att hunden spränger räven och att arbetet i övrigt kan betecknas som förstklassigt.

För att få motsvarade 1a-pris på jaktprov för förliggare fordras att hunden kan hålla kvar grävlingen tills dess nedslag har gjorts och att arbetet är förstklassigt.

För jakt på räv bör hunden vara över året innan den släpps i naturgryt och för jakt på grävling två år. Låt hunden bli tillräckligt mogen för sina uppgifter!

Provavgift jaktprov (pg 109548-8): 275 kr

Administrationen runt ett grytjaktprov är som följer:

  • Kontakta den klubb som du önskar starta hos via tel eller epost (se kontaktuppgifter under fliken Lokalklubbar).
  • Arrangerande klubb utser domare. Domare och hundägare bestämmer i samråd tid och plats för provet.
  • Hundägaren betalar snarast in startavgiften, 275 kr, på SGK:s plusgiro: 10 95 48-8.
  • Hundägaren ersätter domarens eventuella resekostnader med 18,50 kr/mil i samband med provet.
  • Domaren skickar efter avslutat prov – senast inom en vecka – protokoll och provberättelse till SGK:s provsekreterare.
  • Resultatet som rapporteras innefattar bedömning i en poängsatt del samt provberättelse grytjaktprov. OBS: Domaren föreslår en prissättning, men denna är inte klar förrän Kollegiet fastställt det.
  • SGK:s provsekreterare kontrollerar att provavgiften är betald och att provet är tekniskt korrekt innan det läggs upp i Kollegiets digitala kollegierum för läsning och fastställande av pris. Kollegiet sammanträder tre gånger under jaktsäsongen och efter deras möte publiceras resp jaktprovs prissättning på SGK:s hemsida samt i SKK/Hunddata. Poängsättning och provberättelse publiceras dessutom i årsboken Grythunden.

Kollegiet

Kollegiet består av domare med god erfarenhet av grytjaktprov och hålls gemensamt för Svenska Grythundklubben, Svenska Terrierklubben och Svenska Taxklubben, med SGK:s representant som sammankallande. Kollegium hålls senast tre veckor efter provperiodens slut och inom en vecka efter denna sammankomst skall man ha överlämnat resultat till samtliga specialklubbars provansvariga.

Provperioder:

  • Provtillfälle 1. 1 augusti – 31 oktober
  • Provtillfälle 2. 1 november – 31 januari
  • Provtillfälle 3. 1 februari – 31 mars.

Grytjaktchampionat

När Din hund blivit grytjaktchampion måste Du som hundägare själv anmäla detta till SKK, annars kommer inte titeln att läggas in i stamboken. SKK har tyvärr inget datasystem f n som sköter detta automatiskt. Beställ blankett hos SKK på telefon: 08-795 33 77, e-post blanketter@skk.se eller använd länken.

Fr.o.m. 1/4 2012:

Samtliga terrierraser:
Tre 1:a pris på grytjaktprov utdelade av två olika domare.
Lägst Good eller 2:a pris vid kvalitetsbedömning efter 15 månaders ålder på utställning.

Taxar:
Kvalitet 1 alternativt godkänt på grytanlagsprov samt ett 1:a pris på grytjaktprov.
Dessa meriter ska vara utdelade av två olika domare.

Lägst Good eller 2:a pris vid kvalitetsbedömning efter 15 månaders ålder på utställning.

De flesta av Svenska Grythundklubbens lokalklubbar anordnar viltspårprov. Besök din närmaste lokalklubbssida för mer information. Om du anmäler dig till ett rörligt prov anordnas provet på ett datum som du och domaren kommer överens om. De fasta proven har en fast provdag.

Du behöver inte vara medlem i Svenska grythundklubben för att anmäla din hund till viltspårprov hos oss.

Provavgifter


Viltspårsprov:
375 kr

De olika provtyperna skiljer sig något mellan de olika nordiska länderna. Här redovisas de olika provtyperna för grythundar i Norden.

Provdjuret Det är bara Sverige som använder grävling. Övriga länder har räv.

Provgryt
Sverige, Norge och Danmark har i princip lika konstruktion och utförande på provgryten. Mindre skillnader finns dock. Finland har ett helt annat system än de övriga länderna.

Antal starter
I Sverige och Finland får man bara starta tills man är grytchampion. I Danmark får man starta (tävla) obegränsat antal gånger. I Norge får man max starta på 6 prov eller tills dess championat erhålls.

Skillnader Danmark
I Danmark finns ett galler av trä mellan hunden och räven. Danskarna har inga nålsögon i sitt gryt så ganska stora hundar klarar av att komma in i gryt. Man mäter bröstomfånget på alla hundar som startar på grytprov och måttet noteras i provprotokollet och i deras tidning, Terrier Posten.

Skillnader Norge
I Norge finns ett galler av järn eller trä mellan hunden och räven. Norrmännen har en sandvall i ettans gång och en vattengrav. Bedömningen är i princip lika.

Provgryt i Finland

Bild på finskt provgryt.

I Finland har de ett gångsystem som börjar med ett nålsöga (13 cm hög 18 cm bred och 60 cm lång) som hunden först måste passera. När hunden har passerat nålsögat sätter man ner en platta bakom hunden. Hunden och räven är nu instängda i grytet. Hunden söker sig fram till räven som sitter instängd i mittenkitteln och börjar skälla. Domaren öppnar så att räven kan springa iväg i grytgången och när räven har flyttat sig öppnar han även för hunden. Hunden följer efter räven och domaren bedömer sedan hundens mod och uthållighet när den attackerar räven.