Så klarar vi injagning och testning av grythundar utan grytanlagsprov på hägnad grävling

Nedan följer en förklaring från SKK JHK till utvecklingen av provgrytsverksamheten, vi i Svenska Grythundklubbens styrelse står bakom beskrivningen till 100 procent:

Under 1980-talet drabbade rävskabben Sverige och räven var i princip borta ur den svenska faunan under ett decennium. Detta medförde att även grytjakten i princip dog ut. Grytprov i provgryt på hägnad grävling fortsatte dock och fick allt mer karaktären av en tävlingsform. Hundägare och uppfödare fokuserad på hundar lämpliga för tävling snarare än grytjakt. En del av dessa tävlingshundar var olämpliga för jakt. När räven började komma tillbaka efter skabben uppstod återigen behov av lämpliga grythundar och kritiken mot tävlandet i gryt tilltog. Som en följd av det gjordes omfattande ändringar i samband med regelrevisionen 1997. Tävlandet avskaffades genom att ta bort poängskalor och att inte tillåta start för hundar med två väl godkända tidigare prov. Dessutom infördes omdömet grovt fel (GF) för hundar med olämpligt arbetssätt som äventyrade hundens eller provdjurets hälsa. Sedan dess har uppfödare och hundägare fokuserat avel och hundanvändning på lämpliga hundar för grytjakt istället för tävling. Vi har också uppfostrat en helt ny generation grytjägare som förstår värdet av att endast använda lämpliga hundar vid grytjakt. Problem med olämpliga hundar är mycket litet idag tack vare detta.

 Vid regelrevisionen 2012 togs ett steg mot att flytta fokus i avelsbedömningen av grythundar från grytanlagsprovet på hägnad grävling (GA-prov) till ett mer utvecklat grytjaktprov i naturgryt (GJ-prov). Tidigare blev en hund jaktchampion genom två godkända GA-prov och ett godkänt GJ-prov. Den huvudsakliga avelsbedömningen gjordes på GA-provet och GJ- provet, där omdömet endast var godkänt eller icke godkänt, var ett kvitto på att hunden fungerade vid jakt. Efter regelrevisionen 2012 reducerades GA-provet till att vara ett enkelt första test där ett godkänt prov var kravet för att få start på det nyutvecklade GJ-provet. Vid det nya GJ-provet bedöms hundens egenskaper i ett antal moment som ger viktig vägledning för avel. Vi ändrade också rutinerna för domarutbildning där mer fokus lades på GJ-provet. Utvärderingen av de nya GJ-proven gjordes vid en domarkonferens och efter mindre justeringar har vi nu ett prov i naturgryt som är ett fullgott avelsverktyg och en domarkår som är utbildade i att göra dessa bedömningar.

 Vi har nya metoder för injagning av unga hundar där en första erfarenhet av grytgångar, hinderpassager och grytvilt kan ges i ett provgryt där grävlingen ersatts av en rörlig attrapp. Metoden är under utveckling och verkar lovande och kan vara ett första steg vid injagning av unga hundar. En fördel är också att attrappen kan göras både som grävling och räv.

 Efter rävens återkomst från skabben har det blivit fler och fler grytjägare som vill ha sina grythundar specialiserad på räv och i princip grävlingrena. Dessa jägare har helt avstått från GA-proven just för att det provas på grävling. De har jagat in sina hundar i naturgryt och därmed skaffat sig god kunskap om hur man gör detta på att bra och säkert sätt. Dessa grytjägare har visat vägen och deras erfarenheter kan vi sprida för att lära andra jägare att jaga in sina hundar i naturgryt.

Viktig information om grytjaktprov

SKK JHK har beslutat att kravet på genomföra Grytanlagsprov för att starta på grytjaktprov är borttaget från 1 oktober 2019.     

Nu får det var nog!

Hej, för ett par dagar offentligjordes vårt förslag om en annan väg till Jaktprov. För att uttrycka sig lite milt verkar det uppröra många, vår avsikt var inte att skapa motstånd utan göra det möjligt att gå jaktprov för en sstor del grythundar. Vi har i Svenska Grythundklubben en fastställd värdegrund som alla är överens om. ta er gärna tid att läsa den vid tillfälle.

Diskussionerna har varit heta, människor har vräkt ur sig saker på facebook och det har också förekommit att personer kontaktat funktionärer i vår organisation och varit mer eller mindre hotfulla. Det är främst från två rasklubbar dessa samtal kommit - jag säger det en gång för all det är inte okej!

Då till saken så alla kan förstå, vi i SGK styrelse har ett litet problem med kommentarer som rasansvar för det är inget som kan användas som en joker i detta spel. För alla som vet något om systematiskt avelsarbete kan man läsa något som heter RAS - Rasspeciifik avelsstrategi dessa finns publicerade på SKK hemsida.

Sen är det ju så alla i grythundklubben har ju grythund på något sätt, idag i styrelsen finns alla terrierraser och JRTC representerade. Saken är mycket enkel tittar man på all raser (inklusive tax) och ursprungs användningen av hundar i rasen, så är samhället förändrat. I moderna städer är hunden mer en familjemedlem än ett redskap som dom var i begynnelsen. Vi i styrelsen har givetvis lästigenom alla RAS, på vår fullmäktige antogs en verksamhetsplan för att utveckla grytverksamheten hela grytverksamheten. Första steget var att stödja främsrt de två klubbar som i sin RAS angett att man vill med någon åtgärd öka antalet jaktmeriterade hundar. För oss innebär det att öppna en väg till för hundar att nå jaktproven. 

Sen har vi två RAS som anger att man vill öka andelen anlagsprov även här kan det ju hjälpa med en alternativ väg till jaktprov.

De två sista klubbarna är lite så man inte vet ena klubben ville att rasen skulle vara sällskapshund och fungera i grytjakt som beskrivning men man vidattar ingen åtgär. Den sista Ras-klubben hade som åtgärd att man skulle stimulara hundarna att gå viltspår ( jag tror det blivit något klipp och klistra fel).

Nå väl med det så tänkte vi så här vi har medlemmar i hela Sverige och det finns få anläggningar i vårt avlåmga land. Vi tycker det är rimligt att vi förtätar med 10 anläggningar och här kommer då den omöjliga ekvationen. Vi har inte folk som ideelt kan ställa upp i den omfattningen varje ny anläggning har en initial investeringskostnad. För oss skulle ganska fort innebära milijoner i investering därför har vi upprepade tillfällen bjudit in SvTeK och framför allt SVTK till dialog och samarbete. vi behöver samarbeta med dom om att få stöd med funktionärer idag saknar vi runt 50! När det gäller ekonomiska förutsättningarna har vi inte miljoner att investera i en verksamhet samt att uppfödda grävlingar saknas.

Vad då gäller anlagsprovet i naturen där har vi sett att våra domare är så välutbildade och vi har fullt förtroende att man uppnår samma kvalitet i bedömningen som i provgrytet. Men det är som vi föreslår är en hjälp till de som skrivit i sin RAS att man vill få fler jaktmeriterade hundar, men även för de som vill få fler som går anlagsprov. vi kommer nämligen åt en stor grupp jägare som har alldeles för långt till provgryten då väljer dom bort att jaktmeritera sina hundar och RAS får svårare att bli uppfylld.

Tänk om man kunde få tillbaka tiden när det fanns provgryt i varenda jaktvårdskrets, det enda spöket vi har är problematiken med de levande grävlingarna som verka vara en känslomässig sak som genererar ett agerande hos vuxna människor som är under all kritik. Med vår vision 10 anläggningar till då måste vi hitta 40 grävlingar som uppfödda i fångenskap - det är en utmaning.

Så då var det sagt! Vi är inte mot provgrytverksamheten vi har arbetat fram två vägar att nå en jaktmeritering av sina hundar för att stödja RAS i TJTK och BTS samt de som vill ha fler som går anlagsprov RAS i PRT och Släthårig foxterrier.  Dessa rasklubbar får då tillgång till hundar som bor hos rovviltjägare som har för långt till provgryten och behöver en rävhund som inte skäller på grävling, inte sällan väljer dom bort provgrytet pågrund av provdjuren. 

Vi tycker också att den som inte jagar men på något sätt försöker få någon koll på mentaliteten i en grytsituation och därför besöker provgrytet ska ha någon heder för det. Vi tycker inte man ska ett J jaktmerit på ett lådprov det är inte ärligt men kalla det mental gryt (MG) eller nått. Skulle vi med gemensamma tankar hitta en väg att låta dom hundarn gå tre anlagsprov i provgrytet kan vi dessutom ge dom ett championat (MGCH). Så vår tanke är att man alltså dels kan bli jaktchampion som idag men biljetten till start finns både på anlagsprov i naturen och provgytet. Sen föreslår vi att rasklubbarna inrättar (MG)merit. hittar vi gemensamt en väg att gå mer än ett anlagsprov i provgrytet kan ju ett championat vara på sin plats ett alternativ kunde vara att man kompletterade med ett grytapporteringsprov och ett släpspår för (MGCH). Vi är inte mot anlagsproven eller provgrytverksamheten den är värd att försvara tycker vi, men är även värd att utvecklas och moderniseras.

Så tack så mycket för alla positiva och konstruktiva kommentarer och nej tack till telefonkjedor och mail med hot,  då vi gör sånt, är vi inte ett dugg bättre än aktivisterna.

P.S.

Om ni tänker efter på vad vi skriver så har vi förslag som gör att alla ni som är upprörda får mer möjligheter, RAS uppfylls lättare med våra förslag kan vi hjälpa dom som har rasansvar och inte riktigt "lyfter" med åtgärderna. SKK kommer väl få mer jobb och vår provsekreterare men dom får ju en del registreringsavgifter tror nog man välkomnar en rejäl ökning. (som komplementet anlagsprov i naturen skulle innebär).

D.S

Diskussioner på FB gruppen grytjakt

Vi har följt debatten på Facebook gruppen Grytjakt.

Svenska Grythundklubben har själva ansökt om dispensen, men vi ser gärna att Svenska Terrierklubben och Svenska Taxklubben deltar i slutliga arbetet med att utforma drägligt provsystem för all grythundägare i hela landet.

Vi i Svenska Grythundklubben välkomnar de två andra specialklubbarna, det är upp till respektive specialklubbs ordförande att kontakta oss och inleda samarbete. Vi är öppna för att samarbeta.

Styrelsen SGK

Ansökan om ett alternativt anlagsprov

Hej!

Svenska Grythundklubbens styrelse har lämnat en ansökan om dispens avseende grytanlagsprov, vi vill med ansökan skapa möjlighet för medlemmar som har långt till närmaste provgryt att gå vidare till grytjaktprov.

Sveriges nordligaste provgrytanläggning ligger i Rengsjö, till exempelvis boden är det 8 timmars resa 72 mil enkel väg bor man i Överkalix får man lägga på 15 mil enkel väg. Slutsatsen är mycket enkel det är inte rimligt att åka 150 mil och närmare ett dygns restid tur och retur för 8 minuters prov i provgrytet.

Styrelsen anser det är en helt onödig miljöpåfrestning, vi ser också att antalet grytjaktprov kommer minska drastiskt eftersom man inte har tiden kraften och kanske ekonomin att lägga på resor.

Styrelsen har med fokus att alla grythundraser ska möjlighet att lika enkelt att gå till jaktprov fattat beslut att begära om dispens enligt nedan.

Det handlar om att vi vill genomföra ett anlagsprov nära våra medlemmar som saknar närhet till provgrytanläggningar.  Med ansökan tar vi ansvar för en hel del - vi tänker på miljön, vi värnar grytjakten och avelsutvärderingen som sker på jaktproven alla grythundsägare oavsett ras bostadsort får lika möjligheter att avelsutvärdera sina individer.

Med vänliga hälsningar

Styrelsen

Ansökan om dispens att utföra anlagsprov i naturen

Svenska Grythundklubbens verksamhet har under en tid sedan införandet av galler och främst i samband med beslutet 2010/11 (där SKK beslutade att man inte behövde vara medlem i arrangerande klubb när man går anlagsprov och jaktprov) fått minskade ekonomiska resurser vilket lett till att provgrytanläggningar lagts ned. Ser vi på kartan finns det idag en handfull anläggningar den nordligaste i Rengsjö sydligaste i Hillerstorp inom SGK räknar vi alla anläggningar finns några i Skåne och i söder. Svenska grythundklubben värnar avelsutvärderingen och med tanke på de stora avstånden och bränslepriserna kommer få hundar kunna gå jaktprov i norr. Det är mycket olyckligt för de som jagar och vill meritera sina hundar på grytjaktprov.

Svenska Grythundklubben hemställer därför om en dispensrätt att utföra anlagsprov i naturen enligt nedan specificerade regler. Dispensen ska gälla hundar ägda av medlemmar i SGK och SvTeK lokalklubbar som saknar provgrytverksamhet. SGK styrelse föreslår att hundägarna ansöker till någon av SGK lokalavdelningar som bereder och överlämnar till huvudstyrelsen som beslutar samt tilldelar en domare för anlagsprovet – det vill säga inte en generell dispens utan hundägarna måste söka den. SGK avser att specialutbilda en handfull domare i de regionerna.

Regler:

Hunden släpps vid gryt där grytlevande vilt konstaterats.

Moment A: Arbetssätt

a.)   Hunden arbetar ihärdigt under hela provtiden utan avbrott

b.)   Hunden arbetar provtiden ut men med avbrott

c.)   Hunden arbetar med stora avbrott och söker stöd hos föraren

GF = Hunden arbetar så den skadar sig

Moment B: Jaktlust

a.)   Hunden går ner snabbt i grytet och lokaliserar provdjuret snabbt

b.)   Hunden går ner men behöver litet förarstöd

c.)   Hunden tvekar och behöver stort stöd för att gå ner i grytet

d.)   Hunden är helt ointresserad

Moment C: Skall

a.)   Hunden har ett bra skall

b.)   Hunden är något gles i skallet

c.)   Icke godtagbar skallgivning orsak anges lös, hård

d.)   Hunden skallar ej

Moment D: Sök

a.)   Startar snabbt och jobbar målmedvetet

b.)   Något långsam start eller förspringer sig

c.)   Långsam/trög och/eller tvekar

d.)   Ointresserad

e.)   Söker inte

2 provtillfällen med GF så är hunden diskvalificerad och äger ej rätt att starta på grytjaktprov eller anlagsprov.